Bullar, öl och bipolaritet

Jomenhej, det var miss bipolär här igen! x) Gammelgrannen, han som bor mittemot har bjudit på fika igen. En av dagarna tyckte han att vi skulle sätta oss ute i solen och äta glass med jordgubbar.. Hehe, jag sa ju inte nej till det ^^ Han hade gjort frukostmackor och kaffe som han tog med också. Hur gullig är inte den där lilla gubben egentligen? Dagen efter knackade han på och sa att jag skulle plocka med mig en påse med nybakade bullar. Haha, fortsätter han såhär så kommer jag ju bli jättetjock. I måndags tyckte jag och en annan granne (Peter) att det var ypperligt tillfälle för måndasöl i solen följt av lite metal och skitsnack. Han jobbar på slottskällan, ölbryggeriet i Uppsala och jag fick faktiskt smaka på en öl som ännu inte släpts på systembolaget än. Kändes lite fränt och det är förmodligen en av mina nya favvoöl faktiskt, den var verkligen skitgod - sommaröl! :'D
Vidare så har jag slappat av med plugget igen - precis som min fysiologiperiod, men det strävas mot en förbättring, är bara så jäkla trött på allt som har med skola att göra nu. Tar mig iallafall till (enligt mig) varje dags värdelösa föreläsning, skriver något på seminariefrågorna och fyller i resten när i sitter och diskuterar. Har fått ändra läkartid också, ska in på röntgen för att se hur det ser ut efter visdomstanden och cystan som dom plockade bort för ett år sedan. Hoppas till högre makter att det inte kommit tillbaka någon cysta för då blir det operation igen. Känns så värdelöst.. Är stamkund på halva sveriges alla sjukhus och jag börjar bli väldigt trött på det. Operationer, väntetider, smärtor och den ständigt återkommande påminnelsen om att jag är född med ansiktsmissbildning är ju inte det rockigaste just nu. Inte för att det kanske make:ar någon sence at all för er del men jag har inte känt hunger på hur länge som helst, jag på riktigt GLÖMMER att äta - för jag inte känner mig minsta hungrig. Men idag kände jag faktiskt ett såntdär knorr i magen, och det var skönt! Trodde jag aldrig att jag skulle säga men det kändes som att fasiken nu säger kroppen iallafall till när den vill ha mat, den har inte riktigt haft energi att lägga på sådant på en vääldigt lång stund nu känns det som. Hungerkänslan ska man inte heller underskatta, den betyder ju att kroppen faktiskt kan berätta när något inte riktigt är 100 - typ magsäcken. Ha-ha, torrt.. Skämt å sido, Om en vecka drar jag till götet igen, ska bli såå skönt att få tänka på annat. 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0